Om att blogga

I dagarna, eller i alla fall i veckorna, är det två år sen jag började blogga oanonymt. Före det hade jag bloggat anonymt över ett halvt år åtminstone.

Det var en ganska dramatisk start på bloggandet under eget namn o. med egen bild mitt i den östebottniska viken av den finlandssvenska ankdammen, bloggenpunktfi, eftersom jag skrev om utbrändheten. Ett tabubelagt ämne, speciellt för män.

Jag var ett vrak då, en askhög efter att själen hade brunnit upp. Det var en lättnad att berätta hur det låg till. Jag har aldrig ångrat att jag bestämde mig för att kasta masken på det sättet, o. jag tror inte att jag skulle hya kommit på fötter om jag hade fortsatt att försöka hålla det hemligt. Speciellt i början hade bloggandet en läkande funktion. Kanske ännu oxo, på ett annorlunda sätt?!

Sedan dess har det blivit en hel del inlägg om allt möjligt. Man kunde beskriva bloggandet som ett sätt att tänka högt. Jag har aldrig försökt ha någon speciell linje med blogginläggen, förutom den att jag skriver om det som snurrar i skallen Ibland har jag funderat på hur länge jag ska hålla på. Men det får man väl se.

Just nu råkade det här snurra i skallen, eller det är det som snurrar i skallen som går att avslöja i ofentligheten :)

9 svar to “Om att blogga”

  1. Tankesultanen, yrar... Says:

    Scandalo! Funderar du på könsbyte??? Byter du isf namn till Carla? Detta var för mig helt nytt.. ;)

  2. Pippilotta Says:

    Ha haa. vilken bild ;)

  3. tomaskarls Says:

    Tank: Nej, o. jag har ingen unge eller något radhus heller…. :)

    Pippi: :)

  4. Idag tycker jag att din blogg är mer politisk. Jag saknar lite gamla Tomastankar.

  5. tomaskarls Says:

    Maria: Bloggen är oxo mer offentlig, alltså mer folk som jag känner läser den, än någonsin. Därför drar jag mig för att skriva vissa saker.

    Det här med politiken är nog tillfälligt. Det har råkat bli mycket sånt just nu kanske….

  6. Mycket av dina tankar känner jag så väl igen, jag valde från början att vara anonym, men har väl med åren varit rätt genomskinlig med var jag bor och en hel del väldigt personliga tankar.
    Jag började blogga av samma anledning som dig, behovet att lufta tankar i en jobbig situation.
    Minns så nervös jag var i början över hur jag skulle formulera mig och tänkte väldigt länge innan jag klickade iväg mina inlägg, utan att jag hade några läsare… rätt roligt så här i efterhand.
    Med åren har jag blivit mer och mer mig själv, men försöker ha en vettig distans till familjen och de runt om. Skriver om dem, men ytterst lite och inte allt för personligt.
    Min blogg har blivit en resa tillsammans med mig och mitt liv, min väntan på en ny njure.
    Imorgon ska jag till en transplantationskirurg och en njurspecialist och få konsulta dem om möjligheten att få en ny njure. Sex år har jag väntat på detta tillfälle och livet under tiden är det jag har skrivit om.
    – Jag har aldrig läst dig tidigare och kanske hör du till de politiska bloggarna och då har jag nog bara valt bort dig pga det. När man som jag kämpar med en sjukdom som tar över det mesta i livet så känns inte politik som något jag vill ödsla min energi på.
    Jag vill läsa om människor och deras liv, tankar, misslyckanden och deras höjdpunkter. Det som jag ser som livet…

    Att jag dök in till dig beror på att jag tänkte att jag skulle läsa lite okända som omväxling. Man fastnar lätt med sina blogroll av gammal vana, tiden gör ju också sitt, jag orkar inte skriva så mycket kommentarer varje dag.

    Men en kram från mig får du, själv har jag rester kvar ifrån min sk utbrända tid, som jag får lära mig leva med.

    Maggan

  7. tomaskarls Says:

    Hej Maggan!!

    Roligt med en ny läsare! :) Nä, jag hör inte till de politiska bloggarna. Ibland kan jag skriva något politiskt, men inte ofta.

    Jag har oxo tänkt att man borde hitta nya rutiner i bloggläsandet.

  8. Min förra kommentar försvann och nu måste jag skriva om den. Huhu.

    Jag förstår din situation där eftersom jag själv skriver om en rad personliga saker. Jag är samtidigt alla deprimerade nyktra alkoholisters språkrör :)

  9. tomaskarls Says:

    Propaganda: Jag brukar känna igen mig själv ibland när jag har läst din blogg. På det sättet att du berättat om tunga privata saker i offentligheten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: