Livet efter julbisin

Jaha… Det var den julaftonen. Julbisin (jultomten) kom o. gick. Man får väl konstatera att man blivit elakare med åren eftersom klapparnas antal drastistkt minskat från forna tiders toppnoteringar.

Julafton är inte vad den var när man var barn, o. det är väl något man får lära sig leva med. Men för Lille A. var gårkvällen… ja, vad ska jag hitta för ord… extatisk, kanske kommer närmast. Hade han fått en euro för varje gång han frågade när tomten kommer, så skulle redan det ha blivit en ansenlig summa.

Julen är ju barnens högtid. Ja, ja… Fridfulla barn som kontemplerar orsaken till varför vi firar jul.

OBS! Det är inte Lille A. eller jag på videon, utan två okända ungar.

6 svar to “Livet efter julbisin”

  1. Fridfulla barn är sånt man läser om men aldrig ser!

  2. tomaskarls Says:

    Maria: En myt, typ…

  3. Undrar hur gossen i filmen skulle ha reagerat om han INTE fått det han önskat sig… Hemska tanke :)

  4. tomaskarls Says:

    Kat: Hmmm…

  5. Det var första gången jag ser ordet ”julbisin” :) Det måste vara något du bara hittat på själv, för det kan ju inte vara en lokal variant.

  6. tomaskarls Says:

    Kicki: Jag tror att jag hörde ordet ”julbisi” av syrran när hon gått i folkhögskola i Borgå. ”Bisi” är ju samma som ”snubbe” i Sverige. Jag antar att det är Borgå- eller Hesaslang. Ungefär som ”rööpipon” :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: