Seven

Ett bra fredagsnöje är att svara på utmaningar man får från andra bloggar. Det händer kanske två-tre gånger per år, så jag har alltså tråkiga fredagar för det mesta. Nä, jag skoja bara…

Nu kom Jenny iaf med en utmaning om att jag ska berätta sju saker om mig som ni inte vet. Det är omöjligt eftersom många av er vet väldigt mycket om mig, dessutom har jag har gjort sånt här tidigare så det blir säkert någon upprepning, och så berättar jag ju inte vad som helst här heller.

Dessutom ska man utmana sju andra bloggare att göra det samma. Det gör jag inte, utan jag utmanar två av mina mest trogna kommentatorer som inte, mig veterligen, har någon egen blogg, hsg och Tankesultatnen, att berätta sju saker vi inte vet om dem här under det här inlägget.

Bueno, vamos!

1. Mitt första mål i livet var att bli arkitekt. Jag är långt ifrån det nu.

2. Jag känner ofta att folk tror att jag inte har någon åsikt eller inte vågar öppna käften när jag träffar dom face to face. Det stämmer inte. Det är bara det att jag har ovanan att först lyssna på vad folk verkligen säger, tänka efter och sen säga något. I praktiken betyder det att man sällan får ordet. På samma sätt tror folk att jag är mycket snällare än vad jag är, jag är inte så jättesnäll.

3. Under mitt år som utbytesstudent i Spanien umgicks jag en del med Stephen Hawkings yngste son. Jag kan inte låta bli att dra upp det här i såna här sammanhang. Jamnenar, Stephen Hawkins har faktiskt varit med i The Simpsons.

4. Jag är varken slarvig eller pedant, utan båda. Det beror på situationen. Klipper jag en gräsmattan känns det nästan som att jag vill ta det sista med nagelklipparen för att vara nöjd, medan det ibland kan se ut som sju sorger och åtta bedrövelser där jag bor.

5. Jag kan inte spela Pidron fast jag har försökt lära mig många gånger, och jag har inte det minsta intresse av att lära mig. Inte heller har jag någonsin lyckats lära mig snusa.

6. Jag har en gång haft en sanndröm som blev väldigt obehagligt sann.

8. Jag har varit totalt utbränd en gång redan, trots min ringa ålder. För fyra år sedan var jag mentalt död och helt övertygad om att livet var slut, och då menar jag vad jag säger att jag var helt övertygad om att det var slut, att jag tex. aldrig skulle ha ett jobb igen, inte känna någon framtidstro osv. Men det blev inte så. Mycket har hänt sen hösten 2006, men det går jag inte in på nu

Det här är inte någon hemlighet samtidigt som det inte är något jag går omkring och predikar om. Ibland stör det mig att de som jag lärt känna efter den här tiden inte känner till vad som har hänt, typ som att det är en stor del av pusslet Tomas som fattas för dem. Som de kanske ser som tomt, fast det är fyllt med skit.

Längst bak i min skalle finns en tanke om att någon gång skriva en bok om den här tiden. Men ännu har jag inte börjat.

3 svar to “Seven”

  1. :) Protesterar mot punkt 2. Det är tvärtom…

    Alltså: du är mycket snällare än man tror… :)

  2. tomaskarls Says:

    Yvonne & Kat: Det beror förstås vad man tror. Men det är bara en känsla jag själv får ibland. Kanske jag är helt ute och yrar :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: