Arkiv för april, 2011

Påsk

Posted in Uncategorized with tags on april 21, 2011 by tomaskarls

Puh! Där satt den! Påsk…

Om Valet

Posted in Uncategorized with tags , , , , on april 18, 2011 by tomaskarls

Det gick nästan värre än jag hade befarat. Att Sannfinländarna skulle gå kraftigt framåt visste man ju men att de skulle bli tredje största parti med 0,1 procentenhet från att tangera tvåan och endast 1,3 procentenheter från det största partiet hade väl knappast någon kunnat förutspå.

Det som skrämmer mig mest med gårdagens historiska val, för jag vill påstå att det har kvalificerat sig som historiskt, är inte Soini och de 38 andra sanna finländarna som nu ska sitta i granitborgen de kommande fyra åren. Nej, det som skrämmer mig är att drygt var femte väljare, var femte av my fellow röstberättigade finländare som gick till urnorna, röstade på ett parti med deras värderingar och agenda.

Jag hoppas att de här 19 procenten röstade på Soini & co. för att de upplever ett generellt missnöje med de etablerade partierna och inte på allvar har satt sig in i Sannfinländarnas idéer och i deras program, och inte på allvar vill ha ett Finland som Soini och hans kompisar vill bygga (eller mera riva ner kanske).

Jag läste att i Sverige tyckte man inte att ett parti med de här värderingarna skulle tas med i regeringen. Jag tycker att det är viktigt att Sannfinländarna tas med i regeringen och nu tar ansvar för det man babblat. En oppositionsställning skulle bara stärka dom ytterligare till nästa val.

Vad ska man göra nu då, som finlandssvensk? Gråta över den spillda mjölken, kasta yxan i sjön, måla fan på väggen och emigrera till Sverige. Nej, det tycker jag inte. Man ska ta det lugnt och se tiden ann. Det är en sak att lova guld och gröna skogar, en annan att avverka dom, köra ut virket, såga upp det till bräder, torka dom och snickra ihop det sagoslott som deras väljare förväntar sig. 80 % av väljarna röstade inte på Sannfinländarna, det är viktigt att komma ihåg.

Maktens boning.

Ruccola

Posted in Uncategorized with tags , , , on april 16, 2011 by tomaskarls

Idag fick jag ett tecken från högre makter igen. Lyssna på det här!

Jag var till Citymarket för att handla helgens köttbit, något att skölja ner vinet med. I tillbehöret till kvällens köttbit ingår ruccolasallad. Så jag gick till den gröna avdelning på Cittari för att hämta en kvast Ruccola.

Jag hittade vanlig sallat, isbergssallat, och allt vad det nu finns, men ingen Ruccola. Jag gick ett varv till, spanade och kollade, men ingen Ruccola.  Sen gick jag ett tredje varv, läste varje skylt noggrant tittade på varje kvast lite extra länge, men ingen Ruccola. Och när man gått tre varv utan att hitta det man söker så närmar man ju sig gränsen att man kan börja tänka sig att fråga någon i personalen.

Så jag tog mod till mig och gick fram till en tjej som stod och matade upp någon slags sallat i hyllan, hyllan där jag tyckte att Ruccola borde finnas.

– *host* Ruccola, ruccolasallad, var har ni den, frågade jag.

Tjejen stannade upp, slutade jobba och blev stående med en låda i handen. Hon sa inget och såg ut som att jag frågat henne om meningen med livet eller vad kvadratroten av 3498567216894572945 är.

– Hmmmm…. Ruccola… Nyt pitää oikein miettiä (Hmmm… Ruccola, nu måste jag tänka efter), sa hon efter en stund och stirrade rakt fram.

Hon funderade en stund till, och en till. Jag tänkte att ”Hur fan kan hon inte veta var dom har Ruccola om hon jobbar här? Ruccola är väl ändå inget ovanligt”.

Då, mitt i allt lös hon upp, tittade ner på lådan hon hållit i händerna hela tiden och sa ”Sen on tässä (Här är den)” och rodnade.

– Jahaaa, onko se siellä, nå mä otan sitt sieltä yhden (Jahaaa, finns den där, nå jag tar en därifrån då), sa jag skrattande och nappade åt mig en kruka.

Ni hör själva. Ett tydligt tecken från ovan var det. Men vad det betyder, eller vill säga, har jag ingen aning om.

Shorts

Posted in Uncategorized with tags , , , on april 15, 2011 by tomaskarls

Jag stod i kassakön på Prisma idag på eftermiddagen. Jag brukar handla där på fredagarna ibland eftersom bara de säljer Raffaele pizzor. För på fredag är man ofta värd en pizza, och då är enda alternativet en Raffaele.

Anyway, där stod jag, som värsta svenssonen, eller meikäläinen. Halvsov, trött efter en turbulent arbetsvecka och en alltför tidig morgon, och endast önskande att den förbannade kön skulle gå framåt.

Då, mitt i allt, vaknade jag. Framför mig står en snubbe i shorts. SHORTS, 15. april! Come on! Visst vi väntar på sommaren, men den kommer inte snabbare för att vi låtsas och lider. Det blir inte sommar snabbare för att någon lägger sig och solar i bikini på ett isflak i Kyro Älv.

Sen kollade jag vad han hade handlat, och det förklarade en del. På bandet fanns bland annat Long Drink med ananas smak av märket Rainbow, samma märke som det råris jag äter (!). Jamenar, dricker man sånt skräp så är det väl förståeligt om man drar på sig shortsen mitt i vintern.

Typ så här.

Vår

Posted in Uncategorized with tags on april 5, 2011 by tomaskarls

Idag har vi haft den första vårdagen i Vasa. Inte vår enligt några meteorologiska gränsvärden utan vår enligt min subjektiva bedömning. Jag kände det direkt jag kom utanför murarna på Iso W., runt klockan tre på eftermiddagen. Luften var mjukare och världen var ljusare än den har varit hittills i år. Man såg det också på fransmännen som stod och rökte utanför portarna. De såg avslappnade och lättade ut. Ungefär som att dom tänkte ”Maintenant, l’hiver est enfin terminée dans ce pays maudit. Dieu merci!”.

Det stod ”Core 30 min. + Spinning 45 min.” på träningsprogrammet idag. Men när jag satte mig ner på stolen för att dra på mig skorna och gå till gymmet drog jag en djup suck. ”Det här känns inte som en Core 30 min. + Spinning 45 min.-dag”, tänkte jag. Efter 30 sekunders övervägande ändrade jag träningsprogrammet så att det stod ”En lugn promenad ute i vårvädret och sen en sväng via Citymarket så behöver jag inte gå dit imorgon.”.

På Brändö gick jag förbi ett fyllo. Han tog två steg fram, ett steg bak och ett steg till sidan. Samtidigt talade han för sig själv. Efteråt slog det mig att han lika gärna kunde ha talat i telefon. Med dagens teknik menar jag, hands free och bluetooth! Jag funderade på hur han hamnat där, mitt i fyllan en tisdagseftermiddag i april. När började det gå snett? Vad var det som hände?

På cykelvägen gående mot gerbyhållet mötte jag en kille på en Suzuki PV. Han stod upp med ena knät vilande på sadeln när han kom körande och drog upp Sucken på bakhjulet precis när han körde förbi mig. Det var en likadan Suck som Jocke (han som dog i bilolyckan när vi var 18) hade. Mina tankar gick för en kort stund till honom. Jag kom att tänka på hur J. exakt visste vad han skulle bli när han blev stor. Han skulle bli ingenjör och sen börja jobba på Iso W. Det var klart som korvspad för honom.

På väg in mot stan, ungefär där cykelbanan nuddar vid Metviken, mötte jag Liza. Liza Löpare, vars blogg jag följt regelbundet ganska länge men som jag pratat live med bara ett par gånger. L. stannade fram och tillbaka och vi bytte några ord om väder och vind, nya jobb och träning, före hon sprang vidare.

I Citymarket var kassaköerna i ovanligt bra balans. Vanligtvis lönar det sig att gå till kassorna som är längst bort. Folk har en tendens att ställa sig i någon av de första köerna, vilket gör att de ofta är längre än köerna till kassorna längre bort, mot ingången. Men idag var kön till den längstborta kassan lika lång. Killen före mig köpte en liter surugatcola, två schampoflaskor och en påse morötter. Tanten efter mig köpte ett paket malet kött, tre lite rödmjölk och något annat som jag inte såg vad det var. Själv köpte jag en liter blåmjölk, en malaxlimpa, tre äpplen, 839 gr kalkonfilé och ett paket Orginal Alpen Muesli med only natural ingredients and no added sugar.

Spinning Motivator Pro

Posted in Uncategorized with tags , , on april 1, 2011 by tomaskarls

Jag var till gymmet en sväng idag efter jobbet för ett lätt pass på crosstrainern. Jag noterade att dom har skaffat nya spinning cyklar dit, eller tydligen är det fråga om ett helt system.

Det stod ett ställ med broschyrer utanför salen där cyklarna finns så jag nappade åt mig en och har nu suttit här och ögnat igenom den. Det verkar vara ett verkligt avancerat system som är byggt för att hjälpa de tränande att hålla upp motivationen, oxo i de tuffaste delarna av passen.

I korthet fungerar det så här. Man skaffar sig ett användarkonto i systemet, och får ett användarkort med ett mikrochip i. Sen gör man ett konditionstest på en spinning cykel. Ett vanligt VO2MAX test, för att fastställa var man står i konditionsväg just nu. All info från testet lagras i systemet. Efter det har man ett 45 min. snack med en av de personliga tränarna som jobbar på gymmet. Under det diskuterar man gemensamt igenom vart man vill komma med träningen och fastställer därefter 3 personliga mål som man ska uppnå inom ett halvår, då man gör ett nytt test. Målen kan tex. vara att gå ner 5 kg, höja konditionen och stärka benmusklerna. Till exempel, det finns många olika mål man kan välja mellan.

När målen är fastslagna kodar personalen på gymmet in dem i systemet. Nu vet systemet var du står nu och var du ska stå om ett halvår, och alltså hur du bör träna. Nästa gång man går på ett spinningpass tar man med sig kortet och pluggar in det i en läsare på cykeln. Systemet, cykeln, vet då vem som sitter på cykeln och vad som behövs för att nå personens personliga mål. Och när systemet vet det går det inte att fuska.

För det första låser man fast fötterna i pedalerna och de låses inte upp förrän passet är slut, så man kan inte stiga av och ge upp. Systemet ställer sen in motståndet på pedalerna automatiskt under hela passet, helt enligt din nuvarande kondition och de uppställda målen. Man har förstås ett pulsbälte som känner av pulsen så att motståndet justeras ner om det går för tungt. Systemet motiverar en sen med små elchocker. Det låter brutalt men kom ihåg att det är väldigt små elchocker. Trampar man tex för långsamt känner man ett litet pirr i händerna, så att man vet att man måste öka. Samma sak om man sitter när hon (det är till 99% tjejer som drar spinning) som drar passet säger att man ska stå upp, då känner man ett litet pirr i baken som säger åt en att ställa sig upp och cykla. Ignorerar man pirren så förstärks de så att det till sist blir bekvämare att stå och cykla än att ta emot elchockerna.

Man måste inte gå med i det här systemet, utan man kan köra helt vanligt oxo, vilket de flesta antagligen kommer att göra. Det kostar lite extra att gå med, så jag har inte bestämt mig ännu.

Det här låter antagligen värre än vad det är, nu när jag beskriver det här. Men egentligen är det ett finurligt och effektivt sätt att hjälpa folk att upprätthålla motivationen som behövs för att de ska uppnå sina träningsmål. Här kan ni läsa mer om Spinning Motivator Pro-systemet.