Arkiv för juni, 2011

TJ-Error

Posted in Uncategorized on juni 28, 2011 by tomaskarls

Det blir ingen Botniacykling för mig i år. Jag tänkte att jag skulle erkänna det så här officiellt, då jag har babblat om det här på bloggen tidigare.

Orsaken är en skada, som inte gör det omöjligt att cykla men gör varje cykelpass till mer eller mindre en plåga från början till slut. Det är det inte värt. Tränandet och motionerandet ska ju ge positiv fillis, inte så att man drar sig för att fara iväg varje gång för hur sjukt det ska ta.

Nä, det är ingen ursäkt för att slippa träna. Jag har faktiskt försökt under våren. Och jag kommer att fortsätta med det som funkar, gymmandet och spinnandet. Så ser vi var landet ligger och hur livet ser ut nästa säsong.

Så blev det med det…

 

Snyftblogg

Posted in Uncategorized on juni 23, 2011 by tomaskarls

Tack till alla som dag efter dag orkar klicka sig in på min blogg!

Jag ser er. Jag är imponerad. Ni går omkring i en öken och hoppas på spirande plantor.

Den här bloggen är ett vrak nuförtiden, med tanke på inläggsfrekvensen.

Men inspirationen att skriva som förut finns inte just nu. Jag hoppas den kommer tillbax.

Heat

Posted in Uncategorized with tags , , , on juni 10, 2011 by tomaskarls

Fan va hett det är! 25 grader, enligt Meteorologiska institutets officiella mätare, här i Vasa 2110 HRS. Dagens toppnotering måste ligga på 28-29 fuckin’ grader. Jag får flashbacks från tiden i Spanien då man började pusta ut efter 2200 HRS, och kände att det började gå att leva igen, då temperaturen i skuggan gick under 30.

Värmeböljan delar folket. Vissa tycker att det alltid kunde vara så här, medan andra lider. Själv ligger jag mitt emellan. Ännu lider jag inte direkt, eftersom lägenheten där jag bor är ganska sval. Men det är rätt jobbigt. Ökar det från det här så börjar lidandet.

– Nämen böri it gnell om edeeenand no igen som ni jåur ifjåul. Eee bara häärlit tå eee varmt. E sko kuna va så dee hejla tiidin, sa kollegan H. när det kom på tal att värmeböljan var på väg.

En debatt om värmenölja bröt ut på Iso W. Några var för, några var emot och några var nåjaaaa-om-man-är-ledig-bla-bla-bla. Själv hör jag till den sista.

Anyway, nu tänkte jag att vi ska ha en omröstning bland alla läsare. Är hot hell, eller är hot heaven?! Heaven or hell? Ni kan skriva er åsikt som kommentarer. Så får vi kanske lite liv i den här bloggen.

Jag kom att tänka på en sak. Om man gillar när det är smäckhett så borde man ju trivas i helvetet (!) Är man ond då?

Öppna Landskap

Posted in Uncategorized with tags , , , , , on juni 4, 2011 by tomaskarls

Idag på förmiddagen insåg jag att jag var på god väg att totalt slöa bort den minisemester som Jesus avfärd till himlen gett oss. Så jag tog mig i kragen och beslöt att göra något som jag tänkt göra länge.

Jag brukar cykla till andra änden av replorbron (om nu någon har missat det). Det är en ganska passlig sträcka. Man cyklar över bron, vänder, och cyklar tillbax. Något jag många gånger undrat är vad som finns bortom bron, när man fortsätter utåt. Ortsnamnen är bekanta men jag har aldrig kunnat sätta dom i förhållande till varandra.

Så jag satte mig i bilen (jonej, inte på cykeln) och åkte iväg. ”Nu kör jag till vägens ände och ser vad som finns där”, tänkte jag.

Det första stället jag kom till efter bron var Replot ”city”, Replot by antar jag att det var. ”Jösses vad dom bor avsides dom som bor här”, tänkte jag. Dock inte på det minsta negativa eller nedsättande sätt.

Jag kom till en korsning där man, om man tog till vänster, kom till Norra Vallgrund, Södra Vallgrund, Söderudden och Panike. Jag tyckte det lät mera intressant än att fortsätta rakt fram mot Björkö by så jag svängde till vänster.

Vägen smalnade lite och kurvorna kom oftare. Jag körde förbi Replot industriområde och tänkte ”Jösses, finns det industri här!?”. Knappt hade jag hunnit tänka den tanken till slut förrän ett bekant namn dök upp. ”Formatic”, det kände jag direkt igen. Jag vet inte varifrån, men bekant var det. ”Finns det HÄR”, tänkte jag samtidigt som jag insåg att det gör det tydligen.

Efter en hel del krokar på vägen kom jag till ett ställe som hette Norra Vallgrund. Där fanns en skola. Inte mycket mer. Jo, där fanns en vägkorsning oxo. ”Kommer man längre ut? Är inte det här världens ände?”, tänkte jag.

Efter Norra Vallgrund blev vägen rakare och man fick köra 100 km/h. Volvon spann och jag slängde upp i femmans växel. Under en stund var det inte mycket annat än rak väg och skog.

Snart kom jag till Söderudden. Det var några hus och det här stället, Odd Inn. Jag fattade inte vad det var förrän jag googlade på namnet alldeles nyss. ”Finns det ännu något efter det här”, tänkte jag. ”Det måste det ju eftersom det finns ett ortsnamn till som jag ännu inte kommit till.”.

En bit efter Söderudden City kom en skylt som visade till vänster och meddelade ”Klobbskat” och ”Kalles In”. Det var båda bekanta namn. Men jag fortsatte framåt eftersom jag skulle till vägens ände.

Där, direkt efter möjligheten att ta av till Kalles In, slutade asfalten. Resten var grusväg. ”Vad händer nu?”, tänkte jag. Vägen slingrade sig mer och mer. Där fanns några hus. ”Bor någon här?”, undrade jag.

Efter en stund kom jag till vägens ände. Där fanns en småbåtshamn och en informationsskylt. Jag steg ur bilen för att kolla var jag var. Det blåste som fan. Det visade sig att jag var i Panike, och vid början av en vandringsled. Efter att nu ha läst på lite om den här vandringsleden kan jag tänka mig att det vore intressant att gå den någon gång.

När jag körde tillbaka samma väg som jag kommit slog det mig att den där Replot by egentligen är en centralort sist och slutligen jämfört med de andra ställena jag varit på.

Nu tänkte ni att jag skulle spela Ulf Lundells Öppna Landskap. Ha, haaa… Not! Hoppas dom inte bygger en massa vindkraft på de vackra ställena jag var på idag.