Arkiv för augusti, 2011

Rapport från ett liv

Posted in Uncategorized on augusti 27, 2011 by tomaskarls

Lördag morgon klockan 8.30. Andra koppen kaffe upphälld och på avsvalning för att nå den rätta dricktemperaturen. Det enda som hörs är suset av ventilationen och kylskåpets morrande. Jag har ju skaffat en Mac nu, en iMac, en ny dator alltså, så det finns inget surr av datorns kylningsfläkt i mitt liv längre. I mitt privatliv dårå, på jobbet surrar det fortfarande.

Jag sov nästan 9h inatt. Det är ovanligt för mig. Jag var förvånad, nästan lite chockad när jag vaknade, att klockan var så mycket. Kanske det beror på utmattning efter semestern? En vecka på jobb räcker väl inte till för att vila upp från tre veckor semester.

På tal om jobb så nöter jag på med samma sak på Iso W. ännu. Det finns inte mer att säga om det.

Idag ska jag ägna förmiddagen åt att nöta på gymmet. Ja, inte nöta på GYMMET utan, NÖTA på gymmet, ni fattar. Nötandet på gymmet är det enda som går framåt i livet just nu. Tolka det sen hur ni vill. Sen på sen eftermiddag far jag till Byhåla med anledning av villaavslutning (villaavslutning och inget annat tjafs som venetsiansk afton).

Well, det finns inte något mer spännande att berätta just nu.

Kaffet är slut.

Jutta, Jyrki och Grekland

Posted in Uncategorized with tags , , , , , on augusti 25, 2011 by tomaskarls

Alltså, vad håller dom på med, Urpilainen & Co.? Vet dom själv? Jag börjar tvivla.

Finland ska vara med och rädda Grekland, men inte riktigt, bara nästan, fast jo men det är klart att vi ska vara med!. Det låter nästan som att det är Sverige vi talar om med tanke på allt såsande och velande. Tyvärr inte.

I mina ögon ser det ut som att Finland försöker sitta på två stolar samtidigt. Vi ska gå i borgen för lån till Grekland samtidigt som Grekland ska deponera pengar som säkerhet. Grekland som inte har några pengar och just därför behöver mer lån (!) Detta inom ramen för ett gemensamt stödpaket från EU. Det är inte så svårt att räkna ut att förverkligas det här så är det pengar Grekland lånat av andra som deponeras i Finland., dvs. den faktiska risken flyttas från Finland till de andra EU länderna. Finland får credit för att vara med och hjälpa samtidigt som man minimerar sina egna risker. Jutta smajlar ikapp med Jyrki och alla är nöjda.

Eller kanske inte. Hur dumma tror dom att resten av Europa är? Nu är många politiker förvånade när Merkel från Tyskland säger att det här går inte för sig. Själv är jag förvånad över att någon är förvånad över att de andra EU-länderna säger stop när Finland soloåker ner till Grekland för att förhandla om egna villkor för vad som är ett gemensamt stödpaket. Hänger ni med?

Det är lite som att ett husbolag har ordnat talko en lördag för att fixa upp gården. På ett möte har man gemensamt kommit överens om att alla ställer upp och att man jobbar tillsammans tills allt är klart. Ingen får betalt annat än i korv och brunjaffa. Sen, när vardagen kommer, skickar Jyrki Katamäki från bostad C7 en faktura till husbolaget för timmarna han jobbade på ”talko”. När de andra opponerar sig blir han förvånad och säger att ”Jamen, om jag inte får betalt för mina timmar så kan jag inte vara med och jobba gratis”.

Konsten att hälla upp ett glas vin

Posted in Uncategorized with tags , , , on augusti 8, 2011 by tomaskarls

Jag var på bröllop i helgen. Anne fick sin Björn och Björn fick sin Anne.

Bland bordssällskapet fanns en ny bekantskap, en tjej från New York. Vi babblade, smalltalkade som man kanske skulle säga i New York, om ditt och datt som man gör när man träffar en ny människa.

I något skede nämnde jag att jag hade ett förflutet i vinvärlden, att jag jobbat på Alko ett par år och att jag samtidigt gick Viinimestari-kursen och studerade vin lite mer utförligt än att bara dricka det.

– Oh really! So you HAVE worked whit wines!? I noticed that there were something special about the way you poured the wine into our glasses a while ago, it was almoust like a work of art! Utbrast hon då.

!

Så *host* det är inte för inte man kan titulera sig Viinimestari.

Åldersnoija

Posted in Uncategorized on augusti 6, 2011 by tomaskarls

Man hajar till när man läser sånt här. Någon Paul Scholes (?) uppmärksammas för att han avslutar en lång karriär på 17 år i Manchester United, och han är lika gammal som jag. *svälj* Vad har man själv åstadkommit hittills? :-/

Men då ska man komma ihåg att Paulo Coelho gav ut sin första bok när han var i de sena 30.

Allt är relativt.

Smatter

Posted in Uncategorized with tags , on augusti 5, 2011 by tomaskarls

Det som jag undrar mest av allt just nu är att när ska människan komma så långt i sin utveckling att man lyckas utveckla ett ljudlöst fönsterbräde? När ska vetenskapen och den tekniska utvecklingen nå det stadium då man kan presentera ett fönsterbräde som inte låter som en trumma när det regnar?

Tydligen finns det inte ännu, inte här där jag bor iaf. Igår gick jag till sängs, slöt ögonen och undrade vilka drömmar som skulle komma inatt. Jag hade just nästan somnat när någon slog en trumvirvel på fönsterbrädet till sovrumsfönstret. Och trummandet har fortsatt från och till hela natten. Det är inte ens något lågt ljud, något mysregn, utan precis som om någon stod och slog på fönsterbrädet och det hade en inbyggd förstärkare. Hur kan några små vattendroppar åstadkomma ett sånt ljud? Qué?

Halv sju fick jag nog av att lyssna till trummandet, ett trummande av någon utan taktsinne dessutom. Gäsp!

Juk(c)ka

Posted in Uncategorized on augusti 2, 2011 by tomaskarls

Semester som jag har var jag ute på stan efter klockan 19.00 ikväll. Jag hörde bröölet av musik från Fondis hållet, och i samma ögonblick slog det mig att de har live blues där på tisdagskvällarna under sommaren. Så jag gick dit. Jag ställde mig i den bakersta raden, dom som bara släntrar förbi utan att bidra till intäkterna genom att köpa öl, för att höra vad det var frågan om.

Bandet spelade helt ok enligt mig. Inte bra, men acceptabelt för att vara en tisdagskväll ute på gatan i Vasa. Gubbarna som stod bredvid mig höll inte med. De tyckte att det var intressantare att tala om trav.

Bredvid scen stod en snubbe och dansade, ”diggade med” för att uttrycka det ledigt. Låt oss kalla honom Jukka. Det var väl uppenbart att Jukka var lite överförfriskad med tanke på att det var tisdagskväll i Finland. Han dansade lite för sig själv bredvid scen, och framför publiken. Dansade och gjorde lite obscena gester, han *host* juckade lite ibland. Han antastade ingen, han gjorde inte ens en ansats att antasta någon och han sa inte ett knäpp. Han bara dansade för sig själv och gav kanske intrycket av att ha druckit lite för mycket brunjaffa för en tisdagskväll i Finland. Hade det varit söndag morgon kl.  04.00 så skulle han ha smält in i mängden.

Det dröjde inte länge förrän en polisbil parkerade bakom scen. Tre poliser, alla huvudet högre än Jukka, steg ut. De gick i samlad trupp mot Jukka samtidigt som de tog på sig hårdhanskarna. De tog vägen bakom scen så att Jukka inte skulle se dem komma. Smidigt, som de säkert har övat i polisskolan, slöt de upp bakom Jukka, en på höger sida, en på vänster sida och en bakifrån. Jukka fattade inte vad som var på gång före han var fast. Och då var det för sent. Han gjorde inget motstånd.

Strax efter att Jukka förts bort av lagens långa arm, och säkert fått sig en åthutning om att så här glad får man inte vara en tisdagskväll i Finland, kom en gammal tant gående. Hon råkade nog bara passera Fondis på väg hem. Hon hade antagligen varit och handlat något som fattades till en kaka, för hon hade ett smörpaket och ett äggfack i händerna. Hon gick långsamt och trevande, som vi alla kommer att gå i den åldern. Hon såg lite undrande ut, som att vad händer här? Mitt i allt, högst 30 sekunder efter att Jukka hade blivit omhändertagande för sitt oanständiga uppförande, stod den gamla tanten på exakt samma ställe som Jukka hade stått och dansat. Hon stannade upp och blev att stå och se på bandet en stund.

– Nå niin, hän on nyt seuraava (Okej, hon är nästa) sa gubbarna bredvid mig.