Arkiv för flumm

Allhelgonadröm

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , , on november 3, 2012 by tomaskarls

Med risk för att uppfattas som flummig och oseriös tänker jag berätta om en dröm jag hade senaste natt.

Jag drömde om J. som dog i bilolyckan för nästan 20 år sen, olyckan där jag klarade mig undan med ett brutet nyckelben och blåmärken. Det är i och för sig inte så märkvärdigt att jag drömmer om J. Det händer nu som då. Mera sällan nu än under de första åren efter olyckan. Men det händer. Lustigt bara att det händer natten före allhelgona, dagen då man uppmärksammar de döda. Jag kan inte påstå att jag direkt firar allhelgona eller på något sätt uppmärksammar helgen. Inte annat än att jag noterade att nästan allt var stängt idag.

Anyway, jag minns inte så mycket av drömmen. Det jag minns är att jag kom och hälsade på hos J. i Kimo, så som jag gjorde många gånger under de år vi gick i högstadiet. J. var i livet, som att inget hade hänt. Hans morsa var där. Sen minns jag inte mycket mer.

Vad lär vi oss av detta? Med risk för att uppfattas som flummig och klyschig vill jag påstå att allhelgona oxo handlar om livet, inte bara om döden. Man blir påmind om de vars liv slutade för tidigt, de som fick ge sig av med mycket liv olevt. Man blir påmind om hur bräckligt allt egentligen är, hur osäkert allt man tar för självklart egentligen är. J. är skolexemplet. En 18 årig kille med enorm aptit på livet och klara framtidsplaner som försvinner på några sekunder. Därför borde helgen lika mycket ägnas åt att uppskatta livet, sluta gnälla över sina i-lands problem och komma över inbillade ”faror”. Leva mer helt enkelt.

Låten har inget med inlägget att göra. Jag satt länge och funderade på vad jag skulle sätta in, men hittade inget passande. Sen dök den här upp i skallen. Skön låt helt enkelt…

Några ord om kaffefilter

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , on december 31, 2011 by tomaskarls

Det blev en lite mer spännande dag än vad som är behagligt. I morse när jag kokade mitt morgonkaffe märkte jag att kaffefiltren, melittorna som de också populärt kallas, kommer att vara slut efter morgonens panna. Jag stelnade till som man gör när man inser stundens allvar, som man gör när man märker att man gått alldeles för nära ravinens brant men att det ännu finns en återvändo bara man gör den genast och är försiktig.

Det var i sig ingen överraskning att filtren var slut. Jag har tänkt köpa mer kaffefilter hela veckan. Jag brukar skaffa mer filter åtminstone en vecka före de är slut, just för att undvika sådan här obehaglig spänning som jag upplevt idag. För, att en morgon masa sig fram till kaffebryggaren, hälla ut det gamla kaffet över disken jag borde ha diskat igår, mäta upp vatten till dagens första koppar, öppna skåpdörren till skåpet där bland annat kaffe och filter finns för att upptäcka att filtren är slut, det, det gott folk vill jag inte uppleva. Men mänsklig som jag är har jag glömt. Jag minns att igår när jag var på Citymarket hade jag den där känslan av att det var något mer jag skulle ha, något mer än det dagliga brödet. Men jag kunde inte komma på vad, så jag gick till kassan och betalade.

Därför var det med en viss nervositet jag for till Citymarket i Stenhaga för att handla idag. Konsekvenserna av att glömma kaffefiltren vill jag inte ens tänka på. Katastrofen var också nära. Det var först efter att jag hade smalltalkat med kollegan Mrs A., som det plingade till i min skalle, ungefär som när man får ett mejl, att nu ska jag gå efter filtren innan det är för sent. Slutet gott allting gott.

Varje gång jag öppnar en ny ask med kaffefilter stannar jag till en stund och funderar på hur månne världen kommer att se ut när de här är uppanvända. Jag ser filtren som en materiell inkarnation av tidens gång, eftersom man använder dom regelbundet varje dag. Ungefär som min tidningshög fast andra vägen. Tidningshögen visar det förgångna och kaffefiltren framtiden. Den första ökar vart efter tiden går och den andra minskar. I tidningarna står historien skriven, men kaffefiltren är vita, rena och oskrivna blad.

Som ni ser har jag tagit ett filter ur asken före bilden togs.

Även en seende höna…

Posted in Uncategorized with tags , , , on december 25, 2011 by tomaskarls

…kan falla i en grop. På samma sätt som en blind höna kan hitta ett korn.

Ett ”boktips”, så här på juldagen.

Jag läste just ut Paulo Coelhos bok Valkyriorna. En bok jag inpulsköpte åt mig själv förra helgen när jag skulle handla julklappar. Jag har läst några böcker av honom tidigare och gillat dom, hittat många livsvisdomar i och mellan raderna. Så tröskeln var inte hög att köpa en pocket för 8,25.

Men denna höll inte måttet jämfört med dom andra. Den här var helt enkelt för flummig. I början hängde man med, men sedan spårade det ur. Jag antar att tanken var god eftersom det var författarens egna upplevelser det byggde på. Men texten på de här 184 sidorna lyckades inte förmedla det som hade hänt i öknen under de 40 dagarna den refererar till.

Snygg bild i alla fall.