Morgonkaffe

Dax att premiärköra min nya kaffebryggare (fast egentligen har jag gjort det redan nu när jag skriver, att skriva blogg direkt från morgonen utan kaffe är inte tänkbart, men jag tycker ändå att det ur ett stilistiskt perspektiv är bättre att skriva som om det ska ske, anyway…).

Jag fick ett infall igår att köpa en ny kaffebryggare. Det har funnits i tankarna tidigare oxo, och nu tyckte jag det var en bra tidpunkt då semestern snart är slut, lite som att muntra upp sig själv, dämpa ångesten med något materiellt.

Det är inget fel på den gamla men den börjar vara till åren kommen. Om jag inte tar helt fel köpte jag den hösten -95 då jag kom till Åbo, eventuellt på våren -96. Kanske var det så att jag använde någon gammal då riktigt i början. Anyway, en ålder på närmare 17 år är väl en värdig pensionsålder för en kaffekokare. Tycker ni inte? Dessutom får ju den gamla fungera som back up, helt befriad från tjänst är den inte.

Det vore förresten intressant att veta hur många liter kaffe som kokats i den gamla bryggaren genom åren. Det är en och annan kopp. Den bryggaren har ”sett” mycket.

Få se nu hur kaffet smakar (samma här, det är nästan slut redan nu när jag skriver, och det blev bra, men det låter bättre att skriva som om det ligger i framtiden).

Den Nya.

Den Gamla.

Några ord om kaffefilter

Det blev en lite mer spännande dag än vad som är behagligt. I morse när jag kokade mitt morgonkaffe märkte jag att kaffefiltren, melittorna som de också populärt kallas, kommer att vara slut efter morgonens panna. Jag stelnade till som man gör när man inser stundens allvar, som man gör när man märker att man gått alldeles för nära ravinens brant men att det ännu finns en återvändo bara man gör den genast och är försiktig.

Det var i sig ingen överraskning att filtren var slut. Jag har tänkt köpa mer kaffefilter hela veckan. Jag brukar skaffa mer filter åtminstone en vecka före de är slut, just för att undvika sådan här obehaglig spänning som jag upplevt idag. För, att en morgon masa sig fram till kaffebryggaren, hälla ut det gamla kaffet över disken jag borde ha diskat igår, mäta upp vatten till dagens första koppar, öppna skåpdörren till skåpet där bland annat kaffe och filter finns för att upptäcka att filtren är slut, det, det gott folk vill jag inte uppleva. Men mänsklig som jag är har jag glömt. Jag minns att igår när jag var på Citymarket hade jag den där känslan av att det var något mer jag skulle ha, något mer än det dagliga brödet. Men jag kunde inte komma på vad, så jag gick till kassan och betalade.

Därför var det med en viss nervositet jag for till Citymarket i Stenhaga för att handla idag. Konsekvenserna av att glömma kaffefiltren vill jag inte ens tänka på. Katastrofen var också nära. Det var först efter att jag hade smalltalkat med kollegan Mrs A., som det plingade till i min skalle, ungefär som när man får ett mejl, att nu ska jag gå efter filtren innan det är för sent. Slutet gott allting gott.

Varje gång jag öppnar en ny ask med kaffefilter stannar jag till en stund och funderar på hur månne världen kommer att se ut när de här är uppanvända. Jag ser filtren som en materiell inkarnation av tidens gång, eftersom man använder dom regelbundet varje dag. Ungefär som min tidningshög fast andra vägen. Tidningshögen visar det förgångna och kaffefiltren framtiden. Den första ökar vart efter tiden går och den andra minskar. I tidningarna står historien skriven, men kaffefiltren är vita, rena och oskrivna blad.

Som ni ser har jag tagit ett filter ur asken före bilden togs.

Tankar så här på morgon

Vaknade 0630 av gammal ohejdad vana. Svårt att sova fast man kunde göra det ännu en stund.

Jag tittar ut o. det verkar bli en vacker dag, ett par grader på plussanpuolella o. en molnfri himmel.

Här är det knäpptyst förutom datorns sus, ventilationens brus o. ljudet från tangenter som trycks ner på ett tangentbord. Ja, o. kaffekokaren knäpper till ibland.

Klockan 0915 ska jag gå o. klippa håret. Klockan 1300 ska jag närvara vid ett ettårskalas i Byhåla. Det är dagens spikade program. I något skede måste diskbänken saneras. Den går inte att ignorera längre.

Kaffe kommer absolut mest till sin rätt så här på morgonen när man får dricka det i lugn o. ro. *hämtar en kopp till*

Another fuckin’ sunday

Jaha. Va fan ska man göra ikväll då, när det är en jävla söndag imorgon igen (nu svär jag antagligen så att Yvonnes son svimmar :) Någon helgfiilis finns det då inte. Man skulle kanske sätta eld i bastun. Näe, kanske ingen bra idé i ett höghus. Bättre att knäppa på strömmen.

Nästa år, om jag lever o. har hälsan o. omständigheterna tillåter det, ska jag resa någonstans över de här helgerna. Inte jul, men efter juldagen kunde man gott åka någonstans o. stanna där fram till efter Trettondagen.

Den här dagen har varit en positiv överraskning hittills. Jag har tagit itu med saker som jag dragit mig för hela helgen. Dessutom blev det en spontan o. lång kaffeträff med en sjöjungfru på eftermiddagen.

Visste ni förresten att en stor kaffe på Waynes’ Coffee är en halv liter!? Tjejen bakom disken frågade om jag skulle ha en liten eller en stor kaffe. ”En stor”, sa jag kaxigt. ”Alltså en halv liters”, svarade hon o. visade upp ett ämbare, vilket fick mig att ändå ta en liten.